Jazz och Blackeberg….

hör ihop – det tycker i varje fall många av oss gamla blackebergare. Särskilt intensiv var jazzeran under första delen av 60-talet då vi hade Club Wergeland. Men på skolan fanns också Harmoni – en officiell jazzförening där alla typer av jazz rymdes. Wergeland Street Jazz Club bildades som en från skolan fristånde klubb med Olov Börjesson

som en av grundarna.

Musikföreningen Harmoni

Här berättar en av grundarna av Harmoni – Ulv Saxing.

”Vi var några i reallinjens c-klass som i början av 60-talet tyckte att något saknades i skolan – en jazzklubb. Ludvig Igra, Bosse Hallgren (pianist i Wasa express), Olov Börjesson och jag bildade snabbt föreningen Harmoni. Diskussionerna gick heta på rasterna: Vad är jazz? Vilken genre är coolast?

Vi började med en veckas utsändning vid morgonsamlingarna genom högtalarsystemet! En del kanske satte musiken i halsstrupen och del gillade den. Olle Hörnfeldt, vår mattelärare, tyckte i alla fall att han piggnade till lite.”

Harmoni upphörde när de flesta av grundarna tog studenten 1965.

 Wergeland Jazz Street Club

startade 1960 och höll till i Södra Änby ungdomsgård. Ett utdrag av det berättade Olov i vår 40-årsjublileumstidning: ”Jag tror att datumet för den första spelningen var 19 november, och det var med Imperial Band. Fullsatt. ”Styrelsen” för klubben: Peter Beskow, Lasse Spjut, Björn Carlsson, Olov Börjeson, Jan Rundberg och Fredrik ”Peppe” Nordenskjöld. Det var flera av dåtidens oskyldiga ”groupies”, såväl manliga som kvinnliga och som hjälpte till i kassan, sätta upp affischer mm.

Wergeland växte till dåtidens största jazzklubb i Sverige med över 2 000 medlemmar. De första 100 medlemskorten var handritade av Thomas ”Oma” Lampell.

Efterspel

Wergeland Street Jazz Club innebar mycket dåliga relationer mellan Olle och David Törnblom. Många år senare ville David Törnblom ”sluta fred”. Och så här berättar Olle om den händelsen: ”Det var David som kontaktade mig och kom upp på mitt dåvarande kontor med fikabröd. Vi satt i 2 timmar och redde ut allting och vi skildes med en stor och varm kram – till omgivande personers stora förundran och frågandes vem denne ädle man var.”

Student -65