Det hela började i slutet av 1959. När rektor David Thörnblom fick klart för sig att Harmoni planerade träff med musik och dans utanför skolan, så blev det problem. Man hade tagit en preliminär kontakt med Ängby Ungdomsgård. Det föll inte i god jord. ”Då måste jag se till att ha några av mina lärare där som övervakare. Jag är så rädd om mina flickor,” sade David Thörnblom.

– Då bad jag honom att utlysa ett extra möte. Mycket folk kom och vi i styrelsen gjorde väl en liten kupp genom att snabbinformera om ”läget”, upplösa Musikföreningen Harmoni och bad därefter att alla som var intresserade av jazzmusik och dans komma upp till Blackebergs Torg, förklarar Olle.

Och där bildades en privat jazzklubb och de som ville vara medlemmar (för det facila priset av 1:50 per termin), kunde teckna sig för medlemskap på en lista. Och lördagskvällarna för resten av 1959 och 1960 bokades in.

– Beträffande namnet tror jag att det var ”Besken” – Peter Beskow – som kom på det. När vi stod där på torget tror jag att han tittade på gatuskylten och utbrast ”Wergeland Street Jazz Club”, berättade Olle.

Olle vill minnas att den första spelningen var 19 november med Imperial Band med Örjan Kjellin på klarinett, Lasse Edegran, piano, Christer Fellers, trumpet, Ralph Wandler på trombone, Wicke Ö., banjo och Krister Ohlsson på trummor. Och det var fullsatt. 

Diskussioner med rektor Efter första kvällen blev Olle uppkallad till rektor varvid han förklarade det ”olämpliga” i arrangemanget och att han fortfarande insisterade på att några av hans lärare måste vara närvarande. Olles förklaring att vi nu var en från skolan fristående förening och hade ungdomsgårdens vakter, godtogs inte.

– När vi började sätta upp lappar och dela ut flygblad om kommande lördagsevenemang, så blev jag uppkallad igen med beskedet att vi absolut inte fick dela ut eller sätta upp information om vår verksamhet inom skolans område,” förklarar Olle. 

Man kringgick problemet genom att tejpa upp broschyrer/ affischer på stora resväskor som ställdes lite här och där. En stor del av marknadsföringen var genom mun-mot-mun- metoden. Och Olles relation med rektorn försämrades ytterligare. 

Sveriges största jazzklubb Wergeland växte till dåtidens största jazzklubb i Sverige med över 2000 medlemmar. Det var många olika jazzband som spelade. Några av dessa var Optimus Orchestra, Cave Stompers, Excelsior Jazz Band, Swinging Six, Kustbandet, Spångaville Six, Jazzin´ Babes och Storyville Creepers.  De första 100 medlemskorten var handritade av Thomas ”Oma” Lampell – se bilden. I övrigt finns det inte mycket material från wergelandstiden.

– Vi hade inte en enda incident eller bråk under resans gång. Inget knark och ingen sprit (kanske en och annan pilsner eller Beyas i smyg), betonar Olle.