Föreningen Gamla Blackebergare

Föreningens historia

Skrivet 2005

Föreningen Gamla Blackebergare fyller 40 år i år – en och annan medlem höjer kanske på ögonbrynen i lätt förvåning över denna aktningsvärda ålder. Men egentligen var det fråga om en lång Törnrosasömn. Den förbyttes först med millennieskiftet i det mycket vakna tillstånd vi har vant oss vid de senaste åren.

Så här gick det till: Upprinnelsen var Blackemässan, en manifestation som även de äldsta eleverna har i gott minne. Den var skolans marknad på många plan. Där fanns också sådant som inte såldes, som till exempel bilderna på elevernas fotoutställning. Lagom till 1965 års Blackemässa hade rektor David Thörnblom fått en idé. Det var åtta år sedan de första eleverna hade avgått med studentexamen. Kanske var det dags att samla dem och de senare årgångarna i en skolförening?

I K G Schermans trädgård

Nu får vi ta hjälp av K G Scherman, student 1958 och en av dem som dök upp vid mässan. I behaglig värme slog vi oss i somras ned i hans villaträdgård i Nockeby. Allteftersom frågorna kommer upp hämtar han den ena pärmen efter den andra från något utrymme i huset, en minutiös ordning som också avspeglas i hans dagboksanteckningar.

– David Thörnblom ansåg att både de före detta eleverna och de som gick kvar på skolan behövde föreningen. Det var till exempel tänkt att gamla blackebergare skulle kunna delta som ledare vid hans skötebarn lägerskolan.

I samband med mässan inbjöds de gamla elever som kunde spåras upp till en samling i skolan på lördagskvällen den 6 februari 1965. 80 personer kom och de blev basen för föreningen, berättar K G Scherman, som då hade hunnit bli civilingenjör på KTH, gick på Handels och var budgetsekreterare i Solna.

Även elever med en realexamen som kunde ligga elva år tillbaka i tiden hade hörsammat kallelsen.

– Sedan träffades några av oss flera gånger under våren och bildade en interimsstyrelse. Vi hade hoppats på god uppslutning till ett konstituerande möte på Blackebergs festvåning i april. Men det anmälde sig bara tolv personer. Så vi fick hålla till i skolan, alla kom att bilda den första styrelsen och jag utsågs till ordförande.

Första styrelsen

Där var Lena Rönnerfält som blev läkare och som nu åter sitter i föreningens styrelse. I ett inledningsskede var även Anders Andrén pådrivande. Vi minns att han nyligen berättade för föreningens medlemmar om sin verksamhet i svensk industri i utlandet. Och där var Lennart Rydberg, som så småningom blev folkpartistiskt borgarråd i Stockholm.

Han är en av de inte så få gamla blackebergare som har engagerat sig politiskt i kommun eller landsting. Till den kretsen hörde också moderata skolborgarrådet Agneta Rehnvall, ursprungligen journalist.

Men det är att gå händelserna i förväg. Sanningen är att så småningom rann alla goda föresatser ut i sanden av skäl som kanske är av mindre intresse idag. Styrelsen splittrades, och för K G Scherman tog familj och karriär över. Men någon tanke på en framtid för föreningen måste ha fortsatt att spöka i hans undermedvetna.

– Jag betalade en slant till postgirokontot då och då för att hålla det vid liv. Men jag var den enda medlemmen.

Skolans 50-årsfest

Så hände det sig att skolans rektor Bengt Palmlöf nästan 35 år senare kom på att det var 50 år sedan Blackebergs läroverk bildades med fyra ettfemmor inhysta i en korridor i Södra Ängby folkskola. Det skulle firas med en fest när det bara var några månader kvar av 1990-talet, 1900-talet och årtusendet.

En festkommitté med K G Scherman som ordförande bildades; det var också en av de sista av sina omsorger om skolan som David Thörnblom hann visa.

Och nu var det annat ljud i skällan. Det blev stor uppslutning i Blackebergs gymnasium med, förutom festmiddag, musik med gamle blackebergaren Janne Schaffer och hans band, bildutställning och filmvisning. Här fanns en bas för en nystart av föreningen. – Festkommittén bildade själv styrelse några veckor senare, berättar K G Scherman, vars tvillingsyster Marie-Louise Yderberg också var med i nygrundargänget.

Själv blev han så att säga omvald som ordförande. Till det sparade kapitalet på postgirokontot kom ett överskott från festen, på villkor att ett årligt stipendium instiftades för skolans elever. Stadgarna var bara att plocka fram ur de gamla pärmarna från 1960-talet, fastän en del formuleringar fick nytt innehåll. Den yrkesvägledning David Thörnblom hade tänkt sig blev på Bengt Palmlöfs tid en årlig karriärdag, där föreningens medlemmar deltog. Den då tänkta elevkatalogen fick form av assistens när det gäller att spåra upp årgångar av jubilarer varje år.

En grund för föreningens program blev att många gamla blackebergare bjöd in till besök på sina arbetsplatser eller arbetsmiljöer. Nog får man säga att spännvidden har varit stor: fågelskådning i ottan i Hjälstaviken, rundvandring i Vallentuna med runexperten Helmer Gustavson, besök på jazzklubben Fasching med nygrundaren Bertil Rolf, dokumentärfilmkväll i skolan med Tom Alandh och bildkväll med Leif Zetterling och mycket mer därtill.

Politisk plattform

Nu dök det också upp fler gamla blackebergare som skaffat sig en politisk plattform: Vänsterpartisten och läkaren Gunnar Ågren blev vice ordförande och ordnade som chef för Folkhälsoinstitutet studiebesök där, i god tid innan det hade blivit nödvändigt med en studieresa till Östersund. Folkpartiets gruppledare och förre statsrådet Bo Könberg visade runt i Riksdagshuset. Och socialdemokraten Mats Hulth, tidigare finansborgarråd i Stockholm, deltog i karriärdag och valdebatt tillsammans med bland andra folkpartiets förra partisekreterare Bonnie Bernström och en yngre generations moderat, Sofia Arkelsten, som en tid var styrelseledamot i föreningen.

Allt detta har givetvis bevakats i Medlemsbladet som utkommit i sju nummer sedan 2002. Dessutom har föreningens hemsida under flera år skötts av Ingemar Lindström, en av de yngre Gamla Blackebergare, som också värvat medlemmar och bistått vid de så kallade karriärdagarna.

Text: Hans Wolf

Detta skrevs ursprungligen i Medlemsbladet i anslutning till Föreningen Gamla Blackebergares 50-årsjubileum 2005.